ALLTSÅ,

Nu har jag satt mig i klistret igen.
Och nu big time och inte pa samma satt som
annars, vilket har resutlerat i galen angest
den som jag inte gillar, panikangesten.
Och pontes har borjat tanka nu, ostoppbart.
tankarna snurrar och snurrar och snurrar.
och ni som kanner mig vet att det finns inget
stopp, det bara fortsatter tills jag bryter samman
i panik grat och inte vet vart jag ska ta vagen...
och det sitter fortf kvar... aven efter att langt
samtal med alskade mami, som hjalpte mycket mycket..
Men jag ar less.
Och jag saknar mina tjejer, mina riktiga vanner...
och jag saknar dig ocksa... aven om du inte tror mig.


Nu ska jag inte pa stranden for jag har brant mig..
Men ska nog dit anda, vissa lar sig aldrig.
Tanker pa er alla och saknar er bajsmycket.

Tusen miljoner kramar, och skulle bli sa
glad om jag ocksa kunde fa en kram for behover det
big time just nu..!
Pussba!